Värmdö kommun har arbetat fram en åtgärdsvalsstudie för att hitta lösningen för den framtida infrastrukturen och exploateringsprojekt i och runt Hemmesta. Resultatet av studien ska kunna användas som underlag för eventuellt beslut om vägplan.
Här kan du läsa mer om studien och det underlaget som har tagits fram:
Det verkar saknas i utredningen att DET SKA VARA EN FÖRUTSÄTTNING att det inte ska bli någon genomfartstrafik i lokalgatunätet i Hemmesta villaområde. (Har man missat de senaste 40 årens trafiksäkerhetspolicy på det området). Det anges som ett förslag att öppna upp en vägkoppling mellan Hemmesta Dalväg och området vid idrottsplats o skola (o centrum?). Detta innebär att sträckningen belastas med all den trafik som ser detta som en snabbare genomfartsväg från vägskälet än Skärgårdsvägen och då är det lätt att förstå konsekvenserna när det är/blir kö på Skärgårdsvägen. Det kan tilläggas att lokalgatorna inte har några gångbanor och att kösituationerna sammanfaller med att områdets skolbarn går till skolan. Troligtvis gör detta i sin tur att föräldrar inte vågar släppa iväg barnen att gå utan börjar skjutsa med bil vilket i sin tur alstrar än mer biltrafik.
/Per-Inge Ahlström
Tranbärsvägen 7
Det är nu dags för formellt samråd kring ett detaljplaneförslag för Hemmesta Centrum och medborgardialog kring vägfrågan genom eller förbi Hemmesta.
Jag och min fru har redan nu framfört följande synpunkter på kommunens handläggning av detaljplanefrågan och bristen på fullgott underlag för medborgardialogen.
Våra synpunkter framgår av följande skrivelse till bl.a. kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören.
Hej Bo,
Tack för dina synpunkter och tack för att du valde att sammanfatta dem skriftligt vilket underlättar.
Med vänliga hälsningar, Deshira
Deshira Flankör
Kommunstyrelsens ordförande
Värmdö kommun
08 -570 471 20
070 – 168 52 52
deshira.flankor@varmdo.se
Från: bo.varmdo@telia.com [mailto:bo.varmdo@telia.com]
Skickat: den 21 mars 2017 17:54
Till: Deshira Flankör
Kopia: Fredrik Sneibjerg ; Sandro Wennberg ; Malin Bellander ; Mikael Lindström ; Filip Joelsson ; Camilla Broo ; Patrik Stenberg ; Lars Öberg ; Linn Grönlund
Ämne: Kommande samråd och medborgardialog kring detaljplan för Hemmesta Centrum och trafiklösning för Hemmesta
Tack för att jag kortfattat fick framföra oro för delar av kommunens hantering av rubrikens ärenden.
Jag har efter planutskottets beslut den 15 december 2016 i egenskap av sakägare i såväl detaljplane- som vägfrågan valt att försöka undanröja eventuella egna eller kommunala missförstånd kring beslutsformuleringen. Jag har därför skickat några mail till samtliga planutskottets ledamöter och fått ett svar från utskottets ordförande.
Konversationen är diarieförd i planärendet med dokumentnummer 2015KS/0489-16 och detaljer i mina och planutskottets resonemang kan sökas där.
Jag bedömer att framlagda planförslaget med tillhörande bilagor är väl genomarbetat och innebär en avsevärd förbättring av den fysiska miljön för Hemmesta och Kolviksområdena. Planutskottet godkände planförslaget för samråd men uppdrog åt förvaltningen att utreda reversibelt körfält och körfält för bussar och fordon tillhörande bilpool. Ur språklig och juridisk tolkning står de båda delarna av beslutet i strid med varandra och går därför inte att begripa. Dessutom kan inte det framlagda planförslaget genomföras om delar av planområdet tas i anspråk för utökade väganordningar.
Jag är inte orolig för det formella samrådet eller därefter kommande utställning. Dessa delar i planprocessen är reglerade i plan- och bygglagen. Förfarandet med vägvalsstudien är lånad från den process Trafikverket använder inför framtagandet av en vägplan. Här är jag mer orolig. Jag har tidigare framfört kritik mot att flera organisationer som vill skydda Storskogen har fått deltaga men inte de fastighetsägare som är direkt berörda av väg 274. Studien redovisar inga tekniska, ekonomiska och juridiska konsekvenser av de skilda valen. Dessutom är det omöjligt att göra bedömningar av risker och möjligheter när vägens huvudman har den uppfattningen att endast trimningsåtgärder är aktuella och då kommunens planering avser en väg för vilken kommunen inte är huvudman. Studien redovisar inte heller vilka gällande detaljplaner som måste ändras för att möjliggöra utökning av vägområdet.
Fr.o.m. den 1 augusti 2010 gäller nya ersättningsregler för expropriation och andra åtgärder där fastigheten tas i anspråk med tvång. Detta gäller även störningar i pågående markanvändning. Syftet med reformen är att stärka äganderätten. Kommunen måste därför inför medborgardialogen exakt redovisa vilka markområden som berörs av varje trafiklösning och vem som är ägare till dessa fastigheter, vad respektive anläggning beräknas kosta och om det är möjligt att utifrån egendomsskyddet i regeringsformen att få ta i anspråk tomtmark för en breddning av vägen. Detta måste redovisas för att kunna bedöma om markåtkomsten är väsentlig ur samhällets synpunkt. Vid bedömningen om tvångsåtgärden är tillräckligt angelägen vägs det allmänna intresset mot enskilda intressen. Prövningen sker enligt proportionalitetsprincipen som omfattar tre moment:
Det första momentet prövar om tvångsåtgärden är nödvändig för att uppnå syftet d.v.s. det allmänna intresset med åtgärden. Det andra momentet prövar om det finns mindre ingripande alternativ, som ur ett effektivitets- och kostnadsperspektiv är åtminstone lika effektiva för att uppnå målet med åtgärden. I denna bedömning ska också avgöras om lösningen är långsiktig eller endast en övergångslösning. Det sista momentet innebär en allmän intresseavvägning mellan de motstående intressena. Först om alla momenten talar för kommunens intresse är åtgärden tillåtlig. När det gäller väg 274 måste kommunen också redovisa vem som ansvarar för kostnaden och genomförandet.
År det kommunen eller Trafikverket?
Jag finner det utomordentligt olämpligt att en medborgardialog om dessa frågor släpps fri i större eller mindre grupper utan att kommunen försäkrat sig om att medborgarna fått tillräcklig information om reglernas innebörd. I motsatt fall baseras utfallet på ett allmänt tyckande som inte har en chans att stå sig vid en rättslig prövning. Diskussionen får inte som vid ett tidigare samråd i samma fråga leda till snabba bedömningar som ”friköp tomterna, vi vill ha snabba förbindelser”.
Mediantiden för framtagande av detaljplaneförslag är i Sverige cirka 2 år. Detta planarbete har pågått i tio år och har under resans gång baserats på flera detaljplaneprogram. Det har varit fråga om att riva fastigheter för justering av tillfartsväg. Jag hade en diskussion med dåvarande planförfattare om inte detta stod i strid med regeringsfomens egendomsskydd. Intrånget föll därefter bort. Det har dessutom från olika politiska partier diskuterat tunnellösning och omläggning av Skärgårdsvägen över Furubacksvägen.
Efter att ett första planförslag presenterats efter två skilda detaljplaneprogram konstaterade kommunen att detta planförslag inte gick att genomföra. Kommunen antog därefter ett tredje detaljplaneprogram med uppdraget att framlägga ett detaljplaneförslag för bebyggelsen och ett detaljplaneförslag för väg 274 kring och i anslutning till bostadsbebyggelsen. Detta beslut ändrades till att avse en detaljplan under hösten 2016. Det detaljplaneförslag som nu föreligger har tagits fram under kommunens ledning och på bekostnad av berörda fastighetsägare. Även det första planförslaget finansierades av dem. Förfarandet är tveksamt ur såväl förvaltnings- som skadeståndsrättslig synpunkt.
Sammanfattningsvis håller kommunens hantering av Hemmesta centrum när det gäller trafikföring och detaljplan för närvarande inte den standard som kommunmedlemmar och fastighetsägare har anledning att förvänta sig. En så lång osäkerhet om framtida lösning av trafikfrågan leder till bristande underhåll och frånvaron av investeringar på de fastigheter som påverkas av planeringen. En fördröjning av detaljplaneförslaget gör inte saken bättre.
Med vänlig hälsning
Bo Nilsson Gunilla Nilsson
Ägare av fastigheten Hemmesta 11:427